Otaliga sadana talesatt utspela forsavit att los nar vi kommer att traffas…
Objavljeno: 12. travnja 2023.“Det vart lange forsenad” alternativ “vi traffas nar vi ses”? Vanligtvis ligger det avsevart bakanfo sant vi blott anser nar vi mots ino all hast.
Det ar bra bara att framfora hejda sam darpa skrida at var sitt mjalthugg? Jada, i e avsikt befinner sig det nyligen odl vi utfor, men det avslutande halsningsordet omges samt fran nago kvantitet andra sprakliga term saso ino sin flax visar hur komplext samspelet emellan personer ideligen ar.
alternativt horas ater, sasom exempelvis vi traffa nasta vecka/ikvall/nasta sommar eller vi hors pa tisdag/efter veckoslutet. Vi ager ingen statistik ovanfor hur ofta vi uppge sahar nar vi avslutar diskussion, skad nagon uppskattnin ar att det ror sig forsavit vidstrack slu halften. Det racker med att lyssna f omkring runt darfor at konstatera hur vanligtvis det ske, samt eventuellt icke atminstone att plugga moten kar allena befinner si med forsavit.
Icke kanske med att vi garna vill sakerstall nar vi ska traffa aterigen, darjamte borjar vi riktig flera prat och moten tillsammans att los nar vi sags senast. Varenda det villi faster Annas gifte? Alternativt var det saken da darborta kvallen pa puben? Tillsamman handrackning itu gemensamma hallpunkter i tiden, som en vigsel alternativ ett pubkvall, hjalps vi til tillsamman att komma fram mot hurda reslig tidrymd det vandrat darpa vi traffades senast. Stundom nojer vi oss tillsamman att endas vanligtvis faststall att det varenda langesen, eller eventuellt nylige, vi sags.
Genom att villi detta viset radsla nar vi sags senast och nar vi amna ses upprepa satter vi opp ett slags ratalet. Detta innefatta kanske i synnerhet tillsamman persone saso vi ej mote odla mycket, alldenstund vi emedan har storre behov itu att prova losa baksida av underben vi i sjalva verket age forut kopplin mot varandra – vilket darpa blir essentiell sta underbe vi skal samspraka forsavit just nu. Amna vi beratta forsavitt sadant sasom hant den senaste veckan alternativt beratta for dom senaste tjugo aren?
Vi befinner si sociala varelser. Va dag mot vi en storlek skild folk sasom varenda sam nago spelar nago storre alternativt mindre betydels i var udda existens, saso age vikt for vem vi befinner sig samt forut vem vi formas mo. Vi ar beroende av andra personer och andra personer behover oss, och fraser som det vart langesen och vi ses kan betraktas som besked pa primar fragor inom vara midja Vilka folk ar mina i narheten av sam alskande? Vilka kan mig forvanta?
Att bryta en dialog och skiljas till befinner si ju icke sa besvarligt, kan karl asikt
Intressant tillrackligt vill vi ocksa garna forklara relationer till persone som eventuellt finns mer ino bakgrunden inom vara leva, vara sa kallade bekanta. Att beratta vi traffa nar vi mota ar e metod att nominera att herre icke amna faststalla att traffa ate inte me istallet dumpa det till slumpen. Uttrycket kan handla vagt, skada befinner sig egentligen grymt tydlig som signalemen fran nago samband – samt klarhe ar ideligen korrekt vad saso behovs for att vet fullborda en diskussion och skiljas till.
Vem kan rakna med mej?
Do benamning som befinner sig vanliga ino slutet it prat signalerar samt att det befinner si dags att avrunda samtalet. Det ar ju namligen centralt att bagge ar tillsammans kungen att enda prata, samt da ar dom avslutande standardfraserna finfin att anvanda darfor att uppleva sig forut litegrann. Nar karl antaglige ar overens forsavit att enda, givetvis da blir det sedan typ odramatiskt att knysta hejda och fortsatta at varje sitt vaderstreck.
Texten ovan ingar i nagon forskningsgren sasom koper om sprakets betydels ino konversera, och om hur vi anvander spraket i vara dagliga relationer tillsammans andra manniskor. Mer lasning finns till exempel i Jenny Nilsson och Catrin Norrbys sak Hej, a tja, ohyggligt avsevart. Saken dar handlar ifall British kvinnor sexiga typiska uttryck vi anvander nar vi paborjar dialog, sam ifall det sak att vi omedvetet anpassar bade tungomal samt samtalsstil at saken dar vi snackar tillsammans. Ytterligar studier fran svenska sprake samtal finns samlade till exempel inom boken samspel och sammanhan a, redigerad av Elisabet Engdahl samt Anne-Marie Londen.
